Tuesday, November 27, 2007

En vinn-vinn-situation

Det är ju inte alltid vi har den situation som uttrycks i ordspråket "den enes död, den andres bröd". Ibland - ja oftare än vi tror - vinner båda parter på en affär, en gemenskap, ett utbyte.

På senare tid har uttrycket win-win-situation lanserats i vårt land. Vackert så, men det är obegripligt vi svenskar ska måsta säga oinn-oinn för att göra oss först¨dda, när det är så otroligt enkelt att med ett enkelt (!) v skapa den perfekta svenska motsvarigheten "vinn-vinn-situation".

Jag har visserligen hört översättningsförsöket vinna-vinna-situation. Men det låter ju långt och omständligt och förklarar fasthållandet vid oinn-oinn. Nej, använd imperativformen och säg vinn-vinn-situation (eller vinn-vinn-lösning o.s.v.). Vinn du, så vinner jag med!

Underbart!

Monday, November 19, 2007

Släppfest

Det är inte så ofta som det svenska alternativet är märkbart kortare än det engelska. Men det händer - vad sägs t.ex. om det tvåstaviga ordet SLÄPPFEST istället för det fyrstaviga RELEASEPARTY?

Jag faller helt i farstun. Låt mej få komma på en släppfest där vi lanserar det fräscha ordet!

Thursday, November 15, 2007

Mjölkskak

Att göra lite mjölkskak av överblivna fruktjogurtslattar tycker jag är gott och läskande. Man häller alltså i varlfri mängd mjölk i det nästan tomma jogurtpaketet och skakar kraftigt.

Den magra varianten är vattenskak - nästan lika gott och minst lika läskande.

(Va? Heter det milkshake? Men voffö då då?)

Monday, November 05, 2007

Scendykning som tips

Vår lillpojk Staffan har just börjat falla i våra armar - från trappsteg och bord t.ex. Förtjusningen är påtaglig varje gång från både barns och föräldrars sida. Mamma Anna-Karin kallar fenomenet för "scendykning" vilket jag nog tycker är betydligt bättre än det för svenska tungor otroligt vrickande begreppet "stage-diving".

Ta det som ett tips! (Jo, jag vet att "tips" är ett engelskt låneord och att det egentligen borde heta "ett tip" - liksom att "scen" inte heller är något svenskt arvord. Men nånstans får ju även purismen ha sina gränser ;o)

Wednesday, October 17, 2007

Juraparken

Har just sett valda delar av Jurassic Park I tillsammans med mina mycket dinosaurieintresserade barn. Härliga bilder på brachiosaurusar och triceratopsar! Men nog är det väl märkvärdigt att vi i Sverige inte kunde ha norrmännens goda språkliga självförtroende och översätta filmtiteln till JURAPARKEN? Man blir ju lycklig bara av att se denna lika korta som fyndiga översättning!

Thursday, September 06, 2007

Smilfinkar och dataprat

Jag vill gärna slå ett slag för smilfinkar eller smilisar i stället för "smileys". Och häromsistens hörde jag ordet dataprata som översättning av det svengelska "chatta". Visserligen är ordet något längre - men också mycket roligare! Jag tror visst att det har en chans att slå igenom. Om vi börjar använda det, förstås.

Instant kaffe och cinnamon spice

Det ÄR något fel på vårt språkliga självförtroende! Men Fredrik Lindström m.fl. har peppat oss på ett föredömligt sätt, och det kan bara bli bättre. Inte tror jag heller att någon till vardags pratar om "instant kaffe", utan vi säger givetvis snabbkaffe. Varför kanelkryddat te skulle sälja så mycket sämre än "cinnamon spice" begriper jag inte heller, men visst, vi har länge haft en föreställning om att produkter med engelska namn på något vis skulle vara lyxigare och mer kvalitetssäkrade. (Har vi inte varit på McDonalds?). Så tyvärr, "cinnamon spice" kanske säljer.

Men själv väljer jag hellre företag som skyltar med kanelkryddat. Jag har varit MYCKET nära att gå ur Föreningssparbanken sedan de bytte namn till det förskräckliga Swedbank. Handelsbanken vore nåt! (På Åland kan man tala om både Andelsbank och Andelshandel - snyggt, va?).

Monday, August 27, 2007

Kanelkryddat snabbkaffe?

Nu handlade det ena visserligen om te och det andra om kaffe. Men varför man ska måsta skriva "cinnamon tea" eller "instant kaffe" för att en svensk ska bli köpsugen, medan norrmännen vet vad dom vill ha ändå?

Cinnamon i all ära, men kanel är väl nog så kort och gott? "Snabbkaffe" är en bra nybildning, nästan lika bra som "allsång", lättbegriplig och lättuttalad. I motsats till "instant". (För en infött svenskspråkig då, alltså).

Monday, August 13, 2007

Rullskor

När folk nuförtiden säger "inlines" i tid och otid, måste jag verkligen beklaga att vi dras med det svenska alternativet "rullskridskor". För är inte detta onödigt otympligt? Vad tillför "skrid-" för information egentligen?

Om vi kunde övergå till det bekvämare rullskor skulle vi både få ett lättsammare alternativ till engelskans "inlines" OCH låta rullskoåkarna markera en viss skillnad till de inte bara språkligt utan också fysiskt otympligare gamla rullskridskorna!

Sunday, April 29, 2007

Grönköpings Veckoblad

Visserligen kan man väl inte påstå att transpiranton direkt grundar sig på svenska språket, men de grönköpingsdikter som publicerats på förstnämnda språk ökar ändå på både ett och annat sätt glädjen över att ha ett så tänjbart och samtidigt formfulländat språk som det svenska!

Veckobladet må gärna leva 100 år till - prenumerantstocken svajar betänkligt, men nye chefredaktören Olov Norbrink (som tecknar sig med ett glatt ansikte bestående av de fyra bokstäverna i förnamnet) gör efter Erik Blix´ sorti ett tappert försök att rädda tidningen. Ja, må den leva! Rekommenderas till alla riddare av runda ordet, nej, f´låt, till alla vänner av sunda ordlekar menar jag. Veckobladet kan visserligen vara fräckare än många tror, men framför allt är det en upplevelse att se nutidens mångahanda kommenteras ur 1910-talsperspektiv (i bild- och språkmässigt avseende).

Tuesday, April 17, 2007

Växträtter

Det är ju ganska vanligt nuförtiden att man pratar om vegetariska rätter. Men i min frus gamla (=50-talet, typ) kokbok hittade jag det underbara ordet växträtter. Fint, tyckte jag. Kötträtter resp. växträtter - kan det bli enklare? Eller vackrare?

Sunday, April 15, 2007

Födelsedagsverser

Jag fick höra det norska ordspråket "Også de seksti er det vekst i" och tänkte att något liknande väl kunde diktas om många åldrar. T.ex:

även de 40 är det flört i
även de 50 är det skämt i
även de 60 är det växt i
även de 70 är det sprutt i
även de 80 är det nåt (gott) i
även de 90 tänker man fritt i
men - de som blir 100 får man beundra


Wednesday, March 28, 2007

Tid att lustvandra

Min fot lustvandrar
och stjälper troner,
och Alexandrar,
Napoleoner,
de herrar fordne
i höga loft,
de äro vordne
en handfull stoft.

Ja, så skaldade Johan Olof Wallin (1779-1839) i sitt monumentala verk "Dödens Ängel" under koleraepidemin i Stockholm. Dikten är i sej själv ett fantastiskt exempel på svenska språkets möjligheter, men här tänkte jag uppmärksamma ordet "lustvandra(r)".

Just i det här sammanhanget, när döden är ute och går, verkar det kanske så lagom lustigt, men i själva verket har vi ju här en underbar synonym till det platta "promenad". Bo Setterlind har visserligen utvunnit poetiska valörer även av detta senare ord (i sin dikt "Jag vill gå med dig på plommenad"), men nog måste väl ändå "lustvandra" anses stå högre? En promenad är ju just en sådan vandring, en vandring för nöjes skull.

Eller kanske inte alltid? Man talar ju om "promenadavstånd" och att promenera till arbetet, vilket kanske inte alltid är så lustfyllt. "Lustvandring" avser kanske en speciell typ av promenader, t.ex. vårpromenader i det underbara solsken som nu öst över oss i snart två hela veckor! Låt oss lustvandra mera! Lustvandrom!

Sunday, March 25, 2007

Svensk ordhjälp

Svensk Ordhjälp av Björn Collinder är en bok jag gärna skulle vilja få tag i. För en purist som jag vore det en glädje att än en gång få ta del av Björns kloka förslag till enkla urnordiska ord för sådant vi idag ofta tar till någon slags engelska eller franska för att uttrycka.

Friday, February 16, 2007

Blinkare och simdammar

Svenskarna är just nu ett folk med svagt språkligt självförtroende. Barnen har kvar det och skapar ord med glädje - "sjungbro" sa 4-åringen hemma om det vi brukar kalla "scen". Men de vuxna vågar inte på samma sätt, trots att Fredrik Lindström uppmuntrat oss de senaste åren.

Varför säger så många annars "blinkerserna" när man på svenska kan säga "blinkarna"? Eller varför pratar vi fortfarande om "swimmingpoolar" när vi kunde säga "sim- eller plaskdammar"?

När man så får hem en klädkatalog med uppmaningen SPRING får man ju faktiskt lust att göra just det. Springa - för livet! Och för svenskan! Släpp ordglädjen loss, det är VÅR! (Snart i alla fall...)