Karl XII:s dag

Här kommer en dikt av Esaias Tegnér, som numera känns minst lika deklamerbar som när den skrevs för 188 år sedan till 100-årsminnet av Karl XII:s död. Men idag upplever vi den mest som humoristisk. Det är lika svårt att tro att Tegnér menade allvar 1818 som det är att tro att Olof Rudbeck d.ä. menade allvar med sin Atlantica på 1600-talet.

Hur som helst - "Kung Karl, den unga hjälte" är fortfarande ett härligt högläsningsstycke. (Tonsättningen är kongenial men en smula svårsjungen - åtminstone som allsång). Här kommer ett par strofer som smakprov:

Kung Karl, den unga hjälte,
han stod i rök och damm.
Han drog sitt svärd från bälte
och bröt i striden fram.
"Hur svenska stålet biter,
kom, låt oss pröva på!
Ur vägen, moskviter!
Framåt, I gossar blå!"

Och en mot tio ställdes
av retad vasason.
Där flydde, vad ej fälldes;
det var hans lärospån.
Tre konungar tillhopa
ej skrevo pilten bud.
Lugn stod han mot Europa,
en skägglös dundergud.

Och ungefär där någonstans blir löjet ohjälpligt ;o). Men, som sagt, dikten tål att läsas!

Färst och andra goda ord

I Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) finns det belagt att man åtminstone fram till 1800-talet använde ordet "färst". I analogi med många, flera, flest kunde man säga få, färre, färst.

Och den som vill kan naturligtvis säga så än i dag! (Vem skulle förbjuda dej, hade du tänkt?). T.ex. bör det gå utmärkt bra att säga: "centerpartisterna är numera ganska få, folkpartisterna är ännu färre, men kristdemokraterna, dom är färst!" (I den nya regeringen åtminstone).

I förbifarten ska ni få ett ordtips från Hanna, 4 år: "Sjungbro". Det betyder givetvis "scen"!

På tallriks serveras efterrätt...

På tallrik serveras efterrätt,
men om man tänker efter rätt
man tallrik ock den skogen kallar
som talrik är på tallar.

(Okänd skald)

Leve svenskan!

I dessa tider av europeisering och anglifiering, måste vi som gillar svenskan rykta den! Inget språk överlever utan att användas och stundom rådbråkas. Denna blogg vill uppmuntra språklig kreativitet och allsköns reflektioner kring det underbara arv som givits oss i och genom den undersköna svenskan! Svenskan, vars vackraste ord enligt drottning Silvia är "ingenting". (Särskilt jämfört med tyskans "nichts", förstås ;o)